Jag har funderat, jag har vridit och vänt på saker, jag har legat sömnlös, jag har funderat på om det finns ett intresse och ja min slutsats blev – japp jag ska blogga om livet med psoriasisartrit och vilket helvete det är att leva med.

Idag tänker jag mest skriva om den ”enkla” statistiken 🤦🏻‍♀️

Ungefär 2-4% av Sveriges befolkning har hudsjukdomen psoriasis. Utav dem har 33% psoriasisartrit. För att göra det lite lättare att räkna så säger vi helt enkelt 1% har psoriasisartrit, utav den procenten har

70% psoriasis innan de utvecklade artriten

20% utvecklat psoriasis och artriten samtidigt

10% artriten före psoriasis – å just det, det är jag 🙋🏻

Med andra ord, jag tillhör den förbannade promillen av Sveriges befolkning som ”bara” har psoriasisartrit – så det betyder att jag har 9999 st kompisar i Sverige som lever med samma helvete.

Det här är tyvärr en rätt vanlig syn, svullna ömmande leder. Detta är mer extremt men ändå.

Det som slutligen fick min bägare att rinna över var ett pressmeddelande på Psoriasisförbundets hemsida där det fastslogs att

  • 3 av 4 tror att psoriasis bara är en hudåkomma
  • 9 av 10 vet inte att det är en ökad risk för sjukdomar och främst inom hjärt och kärl
  • 70%!!!!!! Vet inte vad psoriasisartrit är! 😫🔫

Så där har du svaret! Om jag kan sänka okunskapen till 68% har jag lyckats 💪🏻

Jag kan inte längre vara tyst om hur mitt jävla liv är helt omkullkastat av en vidrig autoimmun sjukdom som dessutom i svåra fall ökar risken att dö i förtid 😡

Det finns inga galor för min sjukdom, det finns inga insamlingar till förmån för oss som lider av kraftiga depressioner på grund av psoriasis och psoriasisartrit. Det finns inga eller ytterst få artiklar om människors sargade hud på grund av psoriasis och faktum är för att jag tror att man tycker den ser så äcklig ut. Mer sällan än så skrivs det om min sjukdom – psoriasisartrit.

Det är mer accepterat och informativt att tappa håret för att man tar cancermedicin och utsätts för strålning. Men vet du, jag tar oxå samma medicin, visserligen i en betydligt mindre dos men jag tar den varje vecka, i sprutform och den får mig att tappa håret med, den påverkar mitt humör med, och jag mår illa! Jag vill absolut inte förringa cancer eller andra sjukdomar som drabbar vår omgivning. Jag bara skriker lite i extremt frustration över okunskapen och bristen av intresse för min diagnos.

Min andra medicin som jag tar i sprutform där några av de ”vanliga” biverkningar (alltså kan förekomma upp till 1 av 10 användare) är

  • Hudcancer
  • Godartade tumörer
  • Känslostörningar
  • Astma
  • Håravfall
  • Och andra gosiga små symptom och sjukdomar som är fler än du kan drömma om. Vill du läsa hela listan hittar du den 👉🏻 här

Men vet du, jag har inget val, tar jag den inte och är villig att riskera ovan så är följderna att jag inte kan tvätta mig själv, (vet du hur förödmjukande det är att få hjälp att tvätta håret eller klä på sig själv?) bära eller sköta om mina barn eller kunna gå ner eller uppför en trappa.

Visst vet jag att träning förbättrar sjukdomen.

Visst vet jag att bättre kost förbättrar sjukdomen.

Visst vet jag att mindre stress förbättrar sjukdomen.

Men jag har den senaste veckan insett att det som jag aldrig trodde skulle hända mig har hänt.

J A G H A R G E T T U P P ! !

Jag orkar inte vara positiv, jag orkar inte tänka på framtiden, fan jag orkar inte ens sova längre. Jag är slut! Jag har försökt kavla upp ärmarna men insett att jag står naken. Det enda jag orkar just nu är helt enkelt att tycka jävligt synd om mig själv och skrika ut min frustration på internet så hela världen kan få veta vilket jävla helvete psoriasisartrit är. Det är den vidrigaste äckligaste smärtsammaste och förödmjukande sjukdomen som finns enligt mig och det blev verklighet för att jag orkar inte tycka synd om andra som lider av sina sjukdomar längre.

Jag vill upplysa dig som orkar läsa hur sjukdomen påverkar mig och min familj, hur den påverkar 1% av Sveriges befolkning. Vi är ca 100 000 personer som lider och de allra flesta i tysthet.

Snälla stötta oss, stötta mig – för jag orkar inte mer!

Kramar

Anneli