I tisdags fick jag äntligen operera bort mina halsmandlar. Jag har de senaste åren haft halsfluss mellan tre och fem gånger per vinter. Det är nackdelen med min fantastiska medicin Enbrel, den hämmar immunförsvaret så jag blir ju som en svamp tyvärr. Halsfluss är väl det som märkts mest och då jag har en pågående infektion får jag inte ta mina sprutor så då blir jag dessutom knockad av mina leder. En ond cirkel med andra ord. Men nu hoppas jag på att slippa detta i framtiden, som jag har längtat efter denna operation 🙂 DAS outfit2 outfit
Började med att lilla mormor kom för att ta hand om lillsnupp och så han vi med en fika innan jag tog bussen till Sabbatsberg. Vi bor verkligen off rent kollektivtrafikmässigt. 1,25 timmar till typ Odenplan med två byten är inte ok tycker jag men det kan ju inte hjälpas. Kanske ska försöka göra något åt det 😉 Väl på plats så tyckte jag att jag läst instruktionerna noga men ibland så blir det tankevurpa. Tydligen stod kaffe UTAN mjölk, inte med så jag blev satt på vänt lite längre än det var tänkt. Jag blev mest orolig att operationen skulle skjutas upp men det slapp jag. Ombytet var ju en fröjd, kunde inte låta bli att fota denna vackra outfit så ni får se mig i lite mer fashionlike pose. Klockan 11:45 rullades jag in, 1,5 timme senare vaknade jag upp utan mandlar och betydligt ondare. Det som jag blev mest förvånad över var hur mycket luft jag fick ner i lungorna. Jag har ju alltid haft väldigt svullna mandlar och då har jag ju inte tänkt på att de sätter igen luftgången, det märktes ju så klart när jag var sjuk men inte i friskt läge. Så det känns som en riktig fröjd, tydligen kommer jag sluta snarka också. Vilken bonus för maken kan man ju säga hahaha. Snälla Pia kom och hämtade mig för hemresan och väl hemma så möts man av världens gladaste unge. Vilken liten docka hon är, det är svårt att inte le när hon sätter igång. matning söt
Nu så här två dagar senare är jag så hungrig, det är nackdelen med denna operation. Det är svårt att äta, det känns ju som om jag har halsfluss men gånger 10 och utan feber. När jag är sjuk så är jag inte hungrig men det är jag nu. Känner mig liksom inte sjuk utan har mest ont. Lever på glass höhöhö, yoghurt och igår åt jag lite äggröra. Jag kan dricka kaffe trots allt, thank goood! Igår hade jag ett enormt sug efter plankstek?!?! Haha man är så konstig. Igår hände det lite nyheter med lillsnupp, hon börjar greppa saker. Hon är så nyfiken och snackar som bara den, Jag inser att hon kommer bli ett nyfiket barn, att säga därför på frågan varför tror jag inte blir lägligt, nu skulle nog vi inte svara så, snarare kommer väl en överkvalificerad utläggning på fem minuter istället haha. greppIdag ringde de från rekryteringen på jobbet, jag har ju bett om att få ny tjänst när jag kommer tillbaka i höst så min tjänst är numera tillsatt av en riktigt slipad kvinna. Jag hoppas att hon kommer utveckla min gamla avdelning ytterligare och att de fortsätter vara nummer ett. Jag vill helst inte vara chef för en så stor avdelning när jag kommer tillbaka, inte de närmsta tre åren iaf, det kräver så oerhört mycket av en. Mer än vad många tror. Jag blir väldigt personligt engagerad, något jag gillar hos mina chefer. Alla tycker inte om det, jag fick rådet att jag skulle vara mer chef och mindre Anneli vid ett tillfälle. Mitt svar på det var att jag blev chef för att jag är Anneli och tänker så förbli. Som sagt, man kan inte vara omtyckt av alla och det är otroligt viktigt att man inte låter det äta upp en inifrån. Men i mitt fall så känns det som om jag har gjort ett bra jobb. Många har saknat mig när jag blev sjukskriven och jag har fått så fina presenter från dem alla när Olivia föddes. Uppskattad med andra ord, jag har verkligen älskat mitt jobb men det krävs så otroligt mycket och med en liten familj hemma så kommer jag inte vilja jobba 12 timmar om dagen och alltid vara tillgänglig då min avdelning är öppen 24/7. Så efter ett långt inlägg, på måndag blir det intervju till en ny tjänst. Det är faktiskt min drömtjänst just nu, jag hoppas bara att de kan tänka sig att vänta in mig till hösten. Vi får väl se, håll tummarna för mig 🙂

En lite snyggare selfie kanske man skall kompensera med

En lite snyggare selfie kanske man skall kompensera med

Nu vill lillsnupp ha mat så…
Kram Anneli